bloggavslut?!

Blogg paus/avslut

Jag tror det är dags. Det känns konstigt..lite jobbigt..men samtidigt nödvändigt. Internet och denna blogg påminner mig hela tiden om ätstörda och ätstörningar. Jag tror det är på tiden att jag lägger ner här på riktigt.

Många bloggar har under den senaste månaden avslutats på min bloggkoll, men det är som en drog att ändå komma tillbaka till er! Dock blir jag ofta besviken när jag ser hur folk tragglar i blindo och fortsätter i samma spår.

Jag säger absolut inte att jag är bättre, men helt enekelt för påverkningsbar:(

Om en vecka kommer allt mitt krut ligga på skolan och det sociala, för att inte göra samma misstag jag gjorde när jag kom till Linköping.

Kanske startar jag en sjukgymnastisk hälsoblogg istället, för det är faktiskt det jag vill hålla på med!

Vägen dit har inte varit lätt men i skrivande stund känner jag att det är vad jag brinner för! Kursen om en vecka ser grymt kul ut och jag längtar med skräckblandad förtjusning:P

Kanske ändras det i takt med att mina känslor leker bergodalbana med mig. Men ätstörningsvärlden är sannerligen inget jag vill medverka i eller komma tillbaka till.
Så jag tackar er alla för att ni skrivit, peppat, puschat!

och tillslut GE FÖR FAN INTE UPP!

Det går att få ett bättre liv, men man måste vara beredd att ge upp konstiga vanor och tvång både när det gäller träning och mat, sluta helt för en period. Annars blir man aldrig helt fri.

So log folks! ses i dimman:P

STOR KRRAM!

there can be miracles when you belive

flytt

på plats i linkan för flyttpackning..det är INTE roligt. Speciellt inte med tanke på att jag inte vet vart jag ska ta vägen med grejerna..shureguard?
ge mig lite trygghet i livet NU tack. Får väl lägga mig på den nyinköpta spikmattan och andas i fyrkant..men inte nu..i ett annat liv kanske.
Nu blir det mer packning och städning. Imorgon kommer en kille o kikar som ev ska ta över efter mig..
kapitel linköping är snart över i mitt liv. uh.

att välja sida

testade MRL idag på sportlife och med på passet var värsta ortorektikern/anorektikern. Mager som en alien med en kropp endast bestående av e massa äckliga muskler. seröst..blää! ville bara gå fram till henne och säga "det är inte värt det". Men feg som jag är stod jag snällt kvar längst bak i salen..för så gör man inte.. man inkräktar inte i en persons liv på det sättet..right?

Fick även ett nytt perspektiv på min kamp..
kan jag inte kämpa för min egen skull ska jag göra det för andra. Det är så själviskt att stanna kvar i en mager kropp och vägra gå upp..man påverkar andra i samma sits, man påverkar unga tjejer som ännu inte hamnat i skiten.
TA ERT ANSVAR! För alla har ett val..så är det faktiskt. Jag skäms över åren som gått..skäms över att jag inte fattat förän nu.
Vikten har betydelse! med ökad vikt har jag märkt att jag är mindre tvångsmässig, vågar variera maten mer. (även om det tar emot att erkänna)
En extra gurkbit avgör inte längre hur jag mår..ÄNTLIGEN!

Några mål jag har innan årets slut:
- få tillbaka min mens!
- ta de sista kilona med rasande fart
- käka pizza?
- äta mer på restaurang
- bättre på mitt självförtroende och inte skämmas för allt
- komma in i klassen på ett bra sätt och skaffa mig mer friska vänner med samma intresse som jag!
- lära mig dricka vin:P
sen en massa andra mål fast inte som har med ätstörning att göra.

Kan jag så kan verkligen alla, så shooooot now girls!

don´t worry

felkänslor.

okej, komiskt? patetiskt? jag vet inte.
men jag har typ alltid haft för mig att jag är mina pärons förälder. som om de inte skulle klara sig om jag skaffade mig ett liv. så sjukt!
Nu måste jag iallafall städa..passa hunden, handla och ta hand om hantverkare. Mamma ska ju ha gäster imorgon!

usch

fy fan vad jag hatar denna period i mitt liv..men gör jag det inte nu måste jag göra det sen.
så put on a smile and fake it until you make it..

whyyyy?

jag har ju valt livet..kan inte livet välja mig nu?

stabiilt?

det är helt sjukt hur psykiskt labil man blir efter en ätstörning, undra om det är så för alla. Jag klarar INGENTING utan att få värsta cp rycken ju! faan:(
nyklippt blev jag iallafall, mamma tvingade iväg mig till frissan för mina toppar var typ döööda:S Men nu ser det lite frächare ut igen! Jag hatar dock att gå till frisören..sitta där en halvtimme och glo på sig själv i spegeln..jösses prövning på hög nivå.

förresten så blev det inget för mig hos ab-kontakt. kännde att jag varken hade tid eller råd att gå dit, dessutom är jag sjukt rädd för att påverkas negativt villket jag VET att jag gör.
over and out.

bitterfitta

det är ju värre än värsta dagisfasonerna..
*åååååååh va duuktig du är som äter!* både glass och choklaaaad!
Ja gud jag kan ju nästan få nobelpriset snart.

Förlåt men jag är bitter idag..dessutom HATAR jag denna sjukdom!

aj

okej, panikångest är inte roligt..inte någon stans. FAN vad det ska ta på krafterna att bli frisk då..baksidan gör ont. allt är inte guld som glimmar tydligen.

yeey

guud vad jag har saknat träningen..det är helt otroligt att jag ÄNTLIGEN fååår!
Igår firade jag och mamma tentaresultatet med sushi vid havet och en stoooor kula glass till efterrätt *muhaha*
Inte för att det var gott..iallafall inte som jag mindes. Men det är ok det med antar jag..
Nu blir det luunch o sen tentaplugg på skolan.
Naaajjs väder idag med.
puss på er!

JAAAAA!

Jag satte fysiologi/patofysiologi-tentaaaaaan!!
HELT SJUUUUKT!! JAG ÄR SÅ GLAAAAD:D:D

produktnyheter

just nu kastar jag mig in med huvudet före i det ena efter det andra med varierade resultat..för livet väntar faktiskt inte lägre..

Min telefon har pajjat varpå jag varit tvungen att ta min jättegammla samsung istället. den är från 2004/5 och däri fanns en massa bilder på mig..på och utanför behandligshem. det är tragiskt att jag aldrig vågat nå normalvikt..FAN villken mespropp jag är! :(

appropå nått helt annat hittade en ny choklad från anton berg med lakritssmak..hissa eller dissa? Dessutom en juulig glass! den närmar sig med stormsteg den där julen..

råd?

hm..ska eventuellt börja i en grupp som ab-kontakt annordnar till hösten. Någon av er som har erfarenhet av sådana möten?
E lite rädd att det ska dra ner mig och fokusera onödigt mycket på det sjuka..

tävlingstips

http://emmelist.blogg.se/2009/august/tavla-har-hos-emmelist.html?_tmp=80997e8ba89ad5cc3907b259898c6930c1f35c85

jag är med i tävlingen om denna guldgrip, joina ni med :)

ojdå

haha, nu har jag nog pluggat för länge. skrev in "stramleder" i spotify's sökruta istället för a*teens..haha.*lost*
när ska min hjärna bli lite mindre förvirrad? Behöver jag nämna att det inte kom upp några resultat? :P

minnen

det är helt sjukt hur känslorna kan svänga utan att jag gör något speciellt!
Gick in i garderoben strax efter jag skrev meddelandet igår och insåg att hälvten av alla kläder INTE passar längre! AAAAH FETTOOO! Kastade dem i panik så nu har jag en hel kasse som ska BORTBORT.
För nej..jag TÄNKER inte få ångest över det (om man nu kunde styra över den..) Detta är vad jag kämpat för i 1½ år nu ju!!
Kommer ihåg då jag först åkte hem härifrån och avslutade studierna för det inte höll..jag var tvungen att få en bättre fysik. Det var 2008..då trodde jag att en msk solroskärnor och en apelsin skulle kunna lyfta mig till större höjder. Tvångspromenader på flera timmar trodde jag inte hade nån betydelse, jag var ju tungen!!
Nu et jag bättre..jävlar vad skönt det är!

Den som försummar att dricka ur erfarenhetens källa kommer att dö av törst i okunnighetens öken.

lovely friday

rensar bland mina kläder inför hemfärden..guud viillken nostalgitripp! Hittade mina gamla ledarbyxor från friskis *haha* de använder nog inte ens dem längre..
urgamla tröjor..har jag svårt att slänga eller? :P
kanske dags att göra en riktig höstrensning..men nu när jag kommer i min garderob igen finns det ju en massa nytt:P tänk positivt! jag slipper köpa kläder i höst;)
dessutom har jag kommit på en sak, FAN vad jag har saknat att svettas! det är ju helt underbart och endorfinerna bara flödar:P
kram på er därute i höstrusket.

livet?

det är mycket nu, jävligt mycket.
Jag proppar i mig mat så magen står i fyra hörn för att kunna nå noormavikt inom en snar framtid. Det är jävligt läskigt och kräver sådan ENORM tanke och handlingskraft att jag är helt slut.
Sedan är det min boendesituation som suger, plugget med tusen trådar som hänger löst..
kan det lugna ner sig snart? För jag vet inte om jag och mitt psyke pallar detta..gosch. Är så glad när dagen äntligen e slut och jag får sova och att stänga av en stund..ska livet vara såhär? i så fall vill jag att det ska ta slut snart och fort..

sa jag att jag dessutom har tenta om en vecka som jag egentligen förväntas kunna? Och att jag är i linköping nu för jag var tvungen att hämta kläder och kolla post? bilfärden gick ju bra den med..men jag askyr att köra ensam i ösregn..:S
Näe nu måste jag proppa i mig lite mellis o nd och allt..för innerst inne VET jag att jag tål stress bättre med en normalvikt..för så e det!
that´s all for now.