livet?

det är mycket nu, jävligt mycket.
Jag proppar i mig mat så magen står i fyra hörn för att kunna nå noormavikt inom en snar framtid. Det är jävligt läskigt och kräver sådan ENORM tanke och handlingskraft att jag är helt slut.
Sedan är det min boendesituation som suger, plugget med tusen trådar som hänger löst..
kan det lugna ner sig snart? För jag vet inte om jag och mitt psyke pallar detta..gosch. Är så glad när dagen äntligen e slut och jag får sova och att stänga av en stund..ska livet vara såhär? i så fall vill jag att det ska ta slut snart och fort..

sa jag att jag dessutom har tenta om en vecka som jag egentligen förväntas kunna? Och att jag är i linköping nu för jag var tvungen att hämta kläder och kolla post? bilfärden gick ju bra den med..men jag askyr att köra ensam i ösregn..:S
Näe nu måste jag proppa i mig lite mellis o nd och allt..för innerst inne VET jag att jag tål stress bättre med en normalvikt..för så e det!
that´s all for now.